En klagolåt mot pyttipanna

Lämna en kommentar

Har ni tröttnat på middagsmaten? Huvudpersonen i den svenska filmen ”Skeppsbrutne Max” från 1936 tröttnade på pensionatvärdinnans pyttipanna.

Jag vet inte varför ordet ”manna” dyker upp också i den här texten. Jag nöjer mig med att citera refrängen:

” För varje morgon pyttipanna, evigt samma pyttipanna,

det kan smaka bra, fastän inte varje dá.

Välsignad liksom himlens manna, var just denna pyttipanna,

tror jag absolut, för den tog aldrig slut.

Så fick jag samma sak till frukostmål, till midagsmål, till aftonmål,

jag snart på pyttipanna åt mig mätt, så denna rätt, tog ut sin rätt.

Jag kunde inte längre stanna, tro mina ord är sanna när jag säger er:

utan att förbanna äter jag nu pyttipanna, pyttipanna, pyttipanna, aldrig mer.”

Jag vet heller inte vad ”Schinkenfleckerln” är för något men det är i varje fall det som besjunges i den tyska versionen. (Filmen gjordes samtidigt i en tysk version.) Sången finns faktiskt på Youtube:

Annonser

En glödande sång om ett cigarrbodsbiträde

Lämna en kommentar

Det här bladet är en smula skört. Enligt en hemsida som ägnas åt 78-varvare finns sången i fråga inspelad på skiva med Lundbladska trion, i en inspelning som gjordes i maj 1919. Sången med text av  signaturen ”Svarta masken” dvs en kvinna, Anna Myrberg som också ska ha skrivit texterna till Kalle Jularbos största succémelodier ”Livet i Finnskogarna” och ”Avestaforsens brus”  besjunger en kvinna som arbetar i cigarrbutik. Lägg märke till herrarna som spejar på henne utifrån skogen när hon tar sig ett litet dopp bland näckrosbladen!

Texten lyder:

”Med rosenläppar granna och full med romantik,

står fröken Julianna i sin cigarrbutik.

Och herrarna de springa och köpa Bridge, Commerce

på telefonen ringa och sända henne vers.

Varenda en har blivit kär och sjunger si så här:

Refr:

”Ack giv ett tecken Julianna, ifall du vill att jag ska stanna

Du är så ljuv som Monna Vanna med snövit panna och ögon granna!

Ack giv ett tecken Julianna! En blick från dig är livets manna;

jag glöder som en tänd Havanna, o Julianna skön jag tillber dig!”

Bolsjevik i operettform

Lämna en kommentar

Följande örhänge ingick i operetten Alexandra som spelades på Vasateatern i Stockholm 1927.

Den utgår från ett amerikanskt original men den svenska texten som är skriven av operasångaren och operettöversättaren Oscar Ralf är betydligt roligare än originalet, (musiken funnen via bloggen Music you (possibly?) won’t hear anyplace else… )

Ur texten till Bolsjevik:

”Om jag fick besöka de rödas republik,

så ville jag ha mig en lång och stilig bolsjevik.

En bolsjevik är vild och rå, en rysansvärd barbar!

Men han kan vara bra ändå i kärlek, lille far

Jag tröttnat har på män så kalla som granit.

Nu önskar jag mig en med krut och dynamit!

En ruskig en, en muskulös som doftar motorsprit,

med dolk, som alltid sitter lös, en typisk moskovit”

Och så kommer vi då till refrängen:

”En bolsjevik, han är full af charme och djup mystik.

Han är galant, och i erotiken tolerant.

Är han riktigt röd, hej! Är han full af glöd. hej!

Vodka eller skum, hej! brännvin eller Mumm, hej!

Det finns musik i en verkligt äkta bolsjevik”

See you later i lingonskogen…

Lämna en kommentar

Jag vill bara delge er lite av den svenska texten till ”See you later alligator” funnen i ett notblad hos mitt lokala antikvariat:

”Hej och svejs i lingonskogen

vi ska dansa Roch and Roll!

Ja det knakar nog i fogen

när vi dansar Rock and Roll!

I Calcutta ses man skutta

så att i sulorna går hål”

Författaren till denna svenska översättning är anonym enligt bladet men som framgår så är låten hämtad ur ”Columbia-filmen” Rock around the clock: